Semlor recept på engelska

Semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle alternativt, inom utgåvan tillsammans varm mejeriprodukt, även hetvägg, existerar ett sorts bakelse från ljust bröd av vete tillsammans fyllning från mandelmassa samt grädde.

Bullen förekommer inom olika former inom Skandinavien, land i norden samt land i baltikum, samt existerar associerad tillsammans fastlagen före påskfastan; särskilt fettisdagen dock även blåmåndagen, då den äts i enlighet med traditionen.

Ordet semla kommer från latinets simila vilket betyder vetemjöl samt plats ifrån start endast beteckningen vid själva den ljusa vetebullen utan fyllning.

ett semla existerar vid finlandssvenska vad vilket inom landet kallas småfranska, fralla alternativt rundstycke. Detsamma gäller Semmel inom Österrike. inom Skåne samt inom andra delar från södra land samt inom Svenskfinland heter bakelsen fastlagsbulle, medan den kallas laskiaispulla vid finska. inom Norge samt land kallas den på grund av fastelavnsbolle samt innehåller vanligen sylt inom stället till mandelmassa, vilket även existerar vanligt inom land i norden, samt ibland även vaniljkräm.^[1] Även inom land i baltikum existerar semlan populär samt heter vastlakukkel.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Antiken samt medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

När man beskriver semlans saga är kapabel man skilja vid minimalt tre ursprung till dagens semla:

• Beteckningen simila på grund av särskilt vitt vetemjöl samt bakverk bakat härav
• Bruket för att förtära speciellt rikhaltigt bakverk beneath fastlagen
• En nordeuropeisk brödbakningstradition bunden mot enstaka viss struktur tillsammans namn vilket vigg, strut samt stut

Redan antikens människor – araber, greker samt romare – ägde bakverk från finaste vetemjöl.^[2] Den inledande nordeuropeiska avbildningen från enstaka konformad behållare finns vid enstaka kyrkmålning inom land daterad mot 1250.^[3] vid denna tidsperiod bakades den från rågmjöl.

Även bruket tillsammans med fastlagsbröd torde härstamma ifrån medeltiden, dock inget tyder vid för att detta ifrån start plats kopplat mot vare sig strutar alternativt bröd av vete.

När man mot slutet från medeltiden inom Nordeuropa började baka strutar samt andra bakverk från vete blev dessa enstaka statussymbol, eftersom vetemjöl ännu fanns många kostsamt. bröd av vete omnämns inom dem äldsta skandinaviska bibelöversättningarna.

inom Gustav Vasas bibel ifrån 1541 talas detta ifall tackoffer bestående från ”bakade semlokakor blandade tillsammans olio”^[4][5] Skrifter talar även angående för att detta inom Köpenhamn redan vid 1500-talet fanns "simlebagare".^[2]

Senare tid

[redigera | redigera wikitext]

Fastlagsbrödet bakades ursprungligen utan några kryddor dock blev smakrikare tillsammans med tiden.

vid 1500-talet började man gröpa ur detta samt blandade innehållet tillsammans med grädde alternativt kokade detta tillsammans med grädde samt fett varefter brödet fylldes tillsammans med kaos. då mandeln blev enstaka ingrediens inom Nordeuropas kök började man istället för att blanda brödets innehåll tillsammans grädde samt mandel.^[2] i enlighet med enstaka sägen började man beläggning fastlagsbrödet på grund av för att anlända runt fastebestämmelserna likt bara omfattade bakverk.

Mer sannolikt existerar däremot för att fastlagsbrödet fylldes från smakmässiga skäl.^[4]

Hetväggen skapades vid 1700-talet då strutar åts doppade inom varm mjölk.^[4][6][3] Detta existerar den inledande direkta förbindelsen mellan fastlagsbröd samt konformad behållare. då man inom land, samt bara inom land, gjorde nästa koppling, den mellan simila samt hetvägg, existerar oklart.

Den svenske kungen Adolf Fredrik existerar bland annat ihågkommen till för att "han dog från hetvägg - ty detta fanns fettisdag - surkål, animalisk föda tillsammans med rovor, hummer, kaviar, rökt fisk samt champagne".^[7] för att denne dog från semlor existerar ej bevisat. Troligen plats dödsorsaken slaganfall, likt förmå äga orsakats från all konungens stormåltid.

Semlorna plats nära den tiden ej lika mäktiga, då dem varken innehöll mandelmassa alternativt vispgrädde. Greven samt skalden Johan Gabriel Oxenstierna skrev senare för att fettisdagen borde förbjudas samt ”hetvägg drivas inom landsflykt ur landet, sedan den begått en kungamord”. detta existerar dock ej klarlagt hur myten uppstod angående för att semlor tog konungens liv.^[8]

Ungefär vid 1850-talet började man lägga mandelmassa inom semlan, då ännu ständigt serverad inom varm mejeriprodukt.

inom slutet från 1800-talet började man sammanföra mandelmassan tillsammans vispgrädde.^[3] detta blev då även vanligt vid kaféer för att mot kaffet sälja semlor utan mjölk.^[4][5] Därmed plats den moderna bakelsevarianten från den svenska semlan tillsammans vetebulle, mandelmassa samt grädde skapad nära sidan från traditionen tillsammans med varm mejeriprodukt. detta dröjde dock fram mot 1930-talet innan den blev vida spridd.^[3] vid 1950-talet avskaffades den ransonering vid mjöl, sötningsmedel samt grädde likt infördes beneath andra världskriget.

inom samband tillsammans detta fick semmelätandet en rejält uppsving.

I olika länder

[redigera | redigera wikitext]

Danmark samt Norge

[redigera | redigera wikitext]

I land samt Norge ingår vanligtvis sylt alternativt vaniljkräm istället till mandelmassa.

Finland samt Estland

[redigera | redigera wikitext]

Mest lik den svenska semmeltraditionen existerar den likt finns inom land i norden samt Estland.^[3] inom land i norden äter man även enstaka variant tillsammans med sylt, vanligtvis hallonsylt alternativt jordgubbssylt inom stället på grund av mandelmassa dock även mandelmassa används.

Fastlagsbullar tillsammans mandelmassa brukar inom land i norden dekoreras tillsammans med mandelflarn samt eventuellt även florsocker, medan syltversionen enbart äger florsocker alternativt pärlsocker alternativt båda.^{[9][källa behövs]}

Island

[redigera | redigera wikitext]

Islands fastlagsbulle ingår inom traditioner likt härstammar ifrån Norge samt land.

ifrån mitten från 1900-talet besitter små människor dekorerat pinnar tillsammans färgat material på grund av för att piska föräldrar samt andra vuxna tillsammans med. Barnen utbrister då "bolla, bolla, bolla!" (bulle, bulle, bulle!) samt förväntas bli mutade tillsammans med enstaka fastlagsbulle på grund av varenda lyckad samling. Leken äger tillsammans med år avtagit inom popularitet, dock ej bullarna.

Den isländska fastlagsbullen innehåller vanligtvis sylt samt vispgrädde samt besitter en chokladöverdrag. kalenderår 2017 konsumerade islänningarna omkring enstaka miljon fastlagsbullar beneath året, vilket fanns cirka tre gånger fler än befolkningen.^[10] Traditionellt äter islänningarna fastlagsbullarna vid måndagen (bolludagurinn) istället på grund av tisdagen,^[11] då detta istället existerar vanligt för att förtära ärtsoppa samt saltat (lamm-)kött.^[12]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land består semlor vanligen från ett söt vetebulle, oftast smaksatt tillsammans kardemumma, tillsammans avskuret lock.

beneath detta florsockerpudrade locket finns enstaka fyllning tillsammans mandelmassa inom botten samt vispad grädde mellan mandelmassefyllningen samt locket. Lokala varianter förekommer. inom Västsverige ersätts ibland florsockret tillsammans pärlsocker samt hackad mandel. Särskilt beneath 2000-talet äger detta blivit vanligt för att butiker samt konditorier saluför olika varianter från semlor på grund av allergiker, konsumenter tillsammans med speciell kosthållning alternativt konsumenter såsom bara önskar variation, mot modell tillsammans med laktosfri grädde, tillsammans vaniljkräm inom stället till mandelmassa, tillsammans med glutenfritt bakverk alternativt var grädden samt mandelmassan blandats.

Bruket för att förtära semla från bröd av vete inom struktur från rund bulle, vanligen tillsammans med ilagd mandelmassa, mot mejeriprodukt uppträdde inom huvudstaden inledande gången 1679. Semlan förtärdes huvudsakligen endast beneath fastlagen.^[13]

Semlans traditioner varierar ifrån landskap mot landskap.^[6] inom land åts semlor ursprungligen enbart vid fettisdagen beneath fastlagen före fastan.

(I Skåne vid måndagen, liksom kallades "bullamåndag".^[14][15]) beneath slutet från 1800-talet blev detta istället vanligt för att man åt semlor varenda tisdag beneath fastans sju veckor.^[16] Efter andra världskriget besitter semmelätandet utökats ytterligare^[17] samt semlor finns för att tillgå inom bageri varenda ljus ifrån månad mot påsk.^[18] Vissa konditorier besitter även börjat sälja semlor inom september^[19], oktober^[20] samt således kallade "novembersemlor".^[21][22]

I landet äts årligen cirka 40 miljoner semlor (uppgift ifrån 2013).^[23] Bara vid fettisdagen äter svenskarna inom medelvärde 6 miljoner semlor (uppgift ifrån 2022).^[24]

Varianter

[redigera | redigera wikitext]

Det förekommer även sålunda kallade wienersemlor var bullen existerar från wienerbröd.

Karlsbadersemlor besitter oval form inom smeten.^[25]

På senare tid besitter olika konditorier lanserat nya varianter från semlor, likt kombination från semla samt andra vanliga bakverk. Dessa inkluderar semmelwrap (semla inspirerad från tunnbrödsrulle), prinsessemla (av prinsesstårta), muffla (av muffin),^[26]kremla (av kringla), långpannesemla^[27], kanelbullesemla^[28] samt semmeltårta.^[29] Semmelwrapen sägs artikel skapad inom mitten från 2010-talet från den svenske VM-konditorn Mattias Ljungberg.^[30][31]

Tyskland, Österrike samt Slovenien

[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland, Österrike samt Slovenien finns traditionellt en speciellt friterat bakverk beneath fastlagen liksom kallas Krapfen vid tyska samt Krofi vid från slovenien.

Dessa förmå äga fyllning från plommon-, aprikos- alternativt havtornssylt. inom Österrike samt Slovenien existerar aprikossylt detta normala. inom Berlin används vanligtvis vaniljkräm, således kallad Berliner.^[3]

Olika benämningar

[redigera | redigera wikitext]

Ordet semla existerar den vanligaste benämningen inom land likt totalitet samt kommer ifrån latinetssimila vilket betyder fint mjöl.

ifrån start betydde semla en bakverk från fint vetebröd.^[32] Denna innebörd från termen finns kvar inom finlandssvenskan var ett semla existerar enstaka vanlig råg- alternativt vetebulle. Finlandssvenskar kallar den svenska semlan genomgående till fastlagsbulle. inom södra landet säger man sedan gammalt även fastlagsbulle, även angående termen semla fullfölja kraftiga insteg.

enstaka ytterligare vanlig synonym existerar fettisdagsbulle.

Ordet hetvägg, liksom inom vissa delar från landet används liksom en namn vid efterrättskombinationen semla tillsammans varm mejeriprodukt, kommer ifrån lågtyskansHetwegge vilket vid modern högtyska motsvaras från Heißwecke. dem möjligen torra bullarna värmdes upp tillsammans tillsammans mjölk.^[33] Etymologin på grund av tyskans mening Wecken, vid svenska vigg dock även strut samt stut, leder inom tidig medeltid mot betydelsen kil.

termen ägde använts på grund av brödstycken långt innan något likt liknade Hetwegge uppkom. inledningsvis avsågs vilket bakverk likt helst tillsammans med dubbelkils- alternativt korsform, även från råg. Senare inskränktes betydelsen mot bröd av vete samt kopplingen mot fastlagsbröd gjordes. Dubbelkilsformen existerar rund samt avlång tillsammans numeriskt värde tillspetsade ändar.

Ibland påstås felaktigt för att termen äger för att utföra tillsammans med bakverk något som har fått en viss form eller struktur liksom trekanter på grund av för att man skall ett fåtal ställe tillsammans med fler inom ett rund kastrull, dock detta existerar enstaka folketymologi.^[34]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Ingen likt känner mig äger kunnat undgå för att förstå för att jag existerar matintresserad, jag äger jobbat tillsammans föda, jag tycker angående för att laga föda samt jag tycker angående för att förtära mat.

Senaste dagarna besitter jag lärt mig numeriskt värde saker såsom jag ej visste förut.

1.

Paj existerar ju bara paj till oss svenskar, köttfärspaj, kycklingpaj, äpplepaj, kolapaj.... vid engelska pratar dem ifall quiche samt pie. Rikards föräldrar kallar ofta ett ost- samt skinkpaj till quiche lorraine, jag äger tagit detta såsom en indikator vid deras frankofil-personligheter. Min personlig tolkning från dem engelska uttrycken besitter varit för att detta verkar vilket ifall quiche existerar matpajer samt pie efterrättspajer.
I helgen lärde jag mig dock den riktiga skillnaden från amerikanska Vivienne (Isabellas mamma).

ett quiche innehåller äggstanning, detta utför ej ett pie. således enkelt fanns detta samt detta redogör varför jag kopplade detta mot mat/dessert-paj, dock detta plats alltså inte all sanningen.

2. Jag fanns vid en presentation likt hölls inom Svenska kyrkan inom tisdags natt. detta fanns ju fettisdagen samt självklart bjöds oss därför vid semlor. eftersom detta ej existerar sålunda enkel för att hitta denna plats, därför fanns detta förstås extra gott.

bota Rikards släkt existerar GALNA inom semlor, jag existerar sådär, då jag plats små tyckte jag ej angående vispgrädde samt ej mandelmassa, således jag åt helst mammas hembakta enbart likt ett slät bulle. tillsammans år besitter jag dock tränat upp mig, därför jag tycker detta existerar riktigt gott tillsammans enstaka god semla utan alltför många grädde.
Dessa oss fick inom tisdags plats sålunda goda, ej således kompakta likt hembakta ofta blir samt ej således luftiga för att dem ej ägde någon smakupplevelse vilket vissa färdigköpta existerar ibland.
Kyrkans personlig kock talade angående hemligheten, han använde både fermenterad, bakpulver samt hjorthornssalt!

detta besitter jag inte någonsin hört förut, dock han sa för att han följde en anvisning denne hittat. idag besitter jag googlat runt utan succé, sålunda jag får nog be honom ifall detta då jag gård dit nästa gång. Denna semla samt den jag fick till en par veckor sedan hos Ylva, blir nog dem enda jag får inom tid. Tur för att båda fanns riktigt goda!

Kände ni mot detta denna plats tillsammans med quiche?

existerar detta någon från er såsom besitter en anvisning vid semlor tillsammans med varenda dessa ingredienser?

Astrid & Tor, VÄLKOMNA hem! Ser fram emot för att lyssna ifall er resa!

Monika, mmm detta fanns verkligen riktigt roligt kurera förra helgen!

Karin, hoppas ni ägde ett härlig födelsedag igår!!

vilket god för att känna till för att detta går för att köpa birkes inom Malmö!!! Jag visste för att dem ej hette Köbenhavnerbirkes inom Köpenhamn :) . detta utför dem bara vid Jylland, möjligen beroende vid ursprunget... , dock liksom ni (insatt vilket vanligt) skriver således heter dem något annat kring huvudstaden. vilket god för att ni kunde ge enstaka sann presentation vid vilket detta existerar, jag förstod ju för att smöret existerar ett massiv sektion från hemligheten mot varför dem existerar sålunda goda, samt självklart borde jag tänkt vid för att detta existerar smördeg!!!

FATTAR ej varför jag ej tänkte vid detta direkt, tänkte bara croissant liksom jag ej alls gillar, alldeles på grund av många samt kompakt till mig, jag gillar detta frasiga. ÅH, vad sugen jag blir vid enstaka sådan för tillfället då!! ägde jag bott inom Århus, kunde jag åkt samt köpt enstaka :( , äga äga. Får säkert något annat gott idag istället.

Nu små frukter från växter detta från mot skolan till sammankomst vid High School.

Trevlig fredag!
Ingrid