Ljudsymbolik exempel

Varför heter ridhäst just häst vid svenska? Varför inte gris alternativt flaska? detta finns inget naturligt samband mellan språkljuden oss åstadkommer samt ordens innebörd. Saker heter likt dem fullfölja bara på grund av för att oss någon gång äger kommit överens angående detta. oss skulle behärska byta ut häst mot något helt annat samt ändå syfta vid enstaka ridhäst, således likt oss föreställer oss den.

oss skulle behärska yttra horse, cheval, mǎ alternativt hevonen, såsom detta heter vid engelska, franska, kinesiska respektive finska.

Det på denna plats gäller även andra indikator än dem rent språkliga, vilket exempelvis färgerna inom trafikljusen. Grönt ljus kunde ju lika gärna betyda ’stopp’ såsom ’kör’. oss äger bara ingått enstaka överenskommelse ifall betydelsen från dem olika färgerna.

dem besitter blivit enstaka konvention.

Att språket existerar godtyckligt vid detta denna plats sättet, alternativt tillsammans ett fackterm arbiträrt, besitter inom minimalt hundra tid varit den ledande teorin ifall hur vårt tungomål hör ihop tillsammans med verkligheten.

Bakom teorin står främst den inflytelserika schweiziske lingvisten Ferdinand dem Saussure (1857–1913), såsom plats professor nära universitetet inom Genève.

han lade fram sin ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något inom start från 1900-talet. Den fick stort genomslag, samt besitter ännu stort påverkan. Ferdinand dem Saussure definierar ’det språkliga tecknet’, vid franska le signe, likt i enlighet med honom består från både ett ljudföljd – le signifiant, ’det liksom betyder’ (som termen häst) – samt från ett idé – le signifié, ’det betydda’, detta önskar yttra innehållet (det vilt liksom oss tänker vid då oss säger häst).

Ferdinand dem Saussures idéer lanserades inom boken Cours dem linguistique générale, Kurs inom allmän lingvistik, vilket kom ut 1916, tre kalenderår efter hans död.

denne ägde egentligen ej skrivit boken egen, utan detta plats hans lärjungar inom allmän språkvetenskap vilket samlade ihop sina noteringar ifrån hans föreläsningar 1907–11, samt gav ut dem.

Men teorin ifall språkets godtycklighet besitter ej stått oemotsagd. vid senare tid besitter allt oftare kommit förslag mot modifieringar från den. enstaka samling språkvetare nära högsta Planck-institutet till psykolingvistik inom Nijmegen skrev mot modell inom höstas ett sammanfattning var dem nyanserar synen vid detta arbiträra språket.

”Det existerar ej sålunda för att godtyckligheten plats enstaka dålig koncept. Den existerar ett betydelsefull princip, dock den redogör ej fullt ut hur mening fungerar”, skriver ett från forskarna, Mark Dingemanse.

Och den svenska språkforskaren ortnamn Abelin, liksom länge ägnat sig åt språkets ”icke-arbiträra” blad, existerar från identisk åsikt.

– Arbitraritet finns samt existerar viktigt, dock detta existerar ej den enda principen på grund av hur oss hur oss namnger verkligheten.

Inte heller Ferdinand dem Saussure påstod för att språket existerar helt godtyckligt.

denne undantog dem ljudhärmande orden ifrån regeln. Dessa kallas även onomatopoetiska, samt innefattar mening såsom serietidningarnas samt poplåtarnas krasch, bom samt bang. Även djurens läten, liksom nöff-nöff och kra-kra, hör dit. en annat sådant mening existerar korp, såsom sannolikt även härmar fågelns läte.

en språkhistoriskt modell existerar detta fornsvenska namnet vid just fågel, ramn. detta existerar identisk mening vilket den moderna isländskans beteckning vid den svarta fågeln, likt existerar hrafn (uttalas ungefär hrappn). denna plats får man äga lite fantasi samt tänka sig för att termen beskriver ljudet från korpens stora frasande vingar då den flyger. ingen förmå förstås artikel sann trygg vid för att detta stämmer, dock visst existerar bilden från den mäktiga fågelns rymning ganska poetisk?

De ljudhärmande orden ingår inom ett större kategori mening likt brukar kallas ljudsymboliska.

liknande mening består från ljud likt symboliserar upplevelse, alltså vad oss upplever tillsammans med vår ögonkontakt, ljuduppfattning, smakupplevelse, doft samt beröring. detta existerar därför såsom dem ej existerar godtyckliga; dem besitter enstaka koppling mot sinnevärlden.

Till dem ljudsymboliska fenomenen hör även fonestemen, detta önskar yttra konsonantkombinationer liksom besitter ett viss betydelsenyans.

ortnamn Abelin äger forskat ifall fonestem. denna började intressera sig på grund av dem då denna arbetade vid redaktionen till Svensk ordbok, SO, inom Göteborg.

– detta slog mig då mot modell för att flera mening liksom börjar vid fj- existerar nedsättande, vilket fjant samt fjolla. samt flera mening liksom börjar vid sl- existerar ”blöta”, vilket slabba, slask samt slatt, säger denna.

detta existerar sådana grupper från konsonanter – alternativt kluster – liksom går beneath benämningen fonestem.

Andra modell vid fonestem inom svenskan existerar sp- liksom betecknar något liksom äger utdragen samt smal form: spant, spett, spö, spjut med mera. Vidare beskriver konsonantföljden fl- ett snabb alternativt kraftfull rörelse: fladdra, flimra, fläkta.

dock identisk konsonantkluster förmå inträffa inom flera olika betydelser, mot modell kan fl- även artikel nedsättande, såsom inom flamsa, flopp samt flummig.

– Betydelserna hos dem flesta fonestem äger för att utföra tillsammans med våra upplevelse samt fungerar produktivt inom språket, detta önskar yttra för att man kunna forma nya mening tillsammans med dem.

Jag äger gjort experiment var försökspersoner besitter fått gissa betydelsen från påhittade mening, samt dem flesta besitter gissat i enlighet med fonestemens betydelsemönster, berättar ortnamn Abelin.

En ytterligare icke-godtycklig, dock ej ljudsymbolisk, egenskap hos dem mänskliga språken existerar systematicitet. detta betyder mot modell för att man kunna känna igen ordens funktion inom språket genom för att lyssna hur dem låter.

I engelskan existerar mot modell verb inom regel mindre än substantiv. Systematicitetens funktion existerar för att hjälpa mot för att producera ordning samt reda inom detta flöde från ljud likt detta talade språket är.

Ytterligare ett strukturerad egenskap, liksom finns inom svenskan, existerar för att böjningsändelserna på grund av plural, bestämdhet samt tempus bara innehåller vokalerna i, e, vykort a samt o samt bara konsonanterna r, n, t, d, samt s.

detta hjälper oss för att urskilja mindre delar inom detta oss hör. Hör oss en ö existerar chansen större för att oss existerar inne inom termen någonstans än för att oss existerar inom slutet. dock hör oss en n således existerar detta troligare för att oss existerar inom slutet. Systematicitet existerar ej kopplat mot upplevelse, utan handlar ifall hur vanligt något är.

Här kommer oss mot själva vitsen tillsammans detta inom språket liksom inte existerar godtyckligt.

Ljudsymbolik samt systematicitet ökar förutsägbarheten inom språket samt underlättar vår mellanmänskliga överföring genom för att förenkla nära tolkningen från språkliga yttranden samt nära språkinlärning.

– Ljudsymbolism hjälper ungar nära språkinlärningen genom för att den skapar kopplingar mellan ljud samt världen omkring oss, säger ortnamn Abelin. Den slumpmässiga kopplingen mellan ljud samt saker existerar annars ej därför enkel för att uppfatta då man bör lära sig nyttja språket, dock får man den på denna plats ljudsymboliska alternativt ljudhärmande förbindelsen därför underlättar det.

I barnböcker samt barns talspråk finns detta många vilket existerar ljudhärmande, mot modell boooing, bom bom, brum brum.

Även inom anförande liksom existerar riktat mot ungar använder vuxna rikligt tillsammans med ljudhärmande uttryck: Titta lammet – bäää alternativt Där åkte motorcykeln vrömvrömvröm. detta existerar en sätt för att koppla ihop språkljuden tillsammans verkligheten: Titta, dem denna plats påminner ifall varandra vid något vis!

Men ifall detta vilket ej existerar godtyckligt inom språket hjälper oss sålunda många, hur kommer detta sig då för att dem mänskliga språken skiljer sig åt därför såsom dem gör?

– detta finns ständigt detta oss kallar konventionalisering inom språken, svarar ortnamn Abelin.

Orden formas från detta fonetiska alternativt fonologiska struktur man besitter, detta önskar yttra den uppsättning ljud man äger inom en tungomål samt hur dem får kombineras.

Men detta finns gemensamma attribut såsom man förmå hitta inom nästan samtliga tungomål. Man kunna mot modell ta detta på denna plats tillsammans djurläten. Grisen existerar en från dem varelse vars läte oss återger ganska olika, beroende vid vilket tungomål oss talar.

vid koreanska säger grisen kul-kul, vid japanska buu-buu, vid finska röh-röh, vid engelska oink-oink, vid magyariska röff-röff samt vid svenska nöff-nöff. Lätet kunna även skilja mellan olika dialekter. dock angående man ej bara tittar vid konsonanter samt vokaler, sålunda ser man för att grisens läte existerar tvåstavigt inom varenda tungomål.

dock hästens läte existerar ofta tre- alternativt flerstavigt, tillsammans många i samt h, liksom inom estniskans ihaha, ungerskans nyihaha samt japanskans hihinj.

– Jag besitter gjort flera lyssnartest vid detta denna plats, säger ortnamn Abelin. detta plats ju ej 100 andel såsom identifierade mot modell tuppens läte vid olika tungomål, dock möjligen 90 andel gjorde detta.

Förutom svenskans kuckeliku, säger tuppen exempelvis kukuli-koko vid persiska samt qoqoqo vid arabiska. således djurens hur djurens läten skrivs existerar många lika mellan olika språk.

En amerikansk fonetiker, John J. Ohala, besitter ett teori angående icke-arbiträra faktorer likt gäller inom flera från världens tungomål. han kallar teorin på grund av frekvenskoden.

Den återspeglas inom både konsonanter, vokaler samt satsmelodi. John J. Ohala menar för att ljud såsom ligger vid höga frekvenser, vilket i samt p, står på grund av små, smala alternativt vassa saker, liksom mot modell pip samt pippi. Ljud tillsammans med låga frekvenser, vilket b, m, o samt a, står däremot på grund av stora, runda alternativt bulliga saker liksom klump samt boll.

han anser för att detta på denna plats existerar något biologiskt, medfött, liksom oss reagerar vid. Låga frekvenser står till dominans samt betydelse, medan höga frekvenser står till litenhet, underkastelse samt fruktan. då man blir vred vid unge alternativt hundar använder man sin grövsta röst samt säger möjligen Sluta tillsammans med detta där! ett fransk alternativt tysk mamma/pappa morrar möjligen Arrête ça! respektive Hör auf!

Mark Dingemanse nära högsta Planck-institutet ger modell vid hur frekvenskoden är kapabel fungera.

inom en försök lät denne talar engelska personer associera mot termen pumbuluu, liksom betyder ungefär ’något runt’ inom detta afrikanska språket siwu. dem flesta valde betydelsen fat, ’fet’, inom stället på grund av betydelsen slim, ’smal’. dem betydelsebärande egenskaperna hos vokalerna samt konsonanterna inom termen pumbuluu verkar inom detta denna plats fallet alltså vandra ovan språkgränserna.

”Bruket från tonade konsonanter samt bakre vokaler till för att frammana stora samt tunga saker, såsom pumbuluu vid siwu fullfölja inom detta denna plats fallet, möjligen existerar enstaka allomfattande egenskap”, skriver Dingemanse.

Åsa Abelin samt andra vetenskapsman besitter granskat språket inom dess minsta beståndsdelar: ljud likt små frukter från växter innebörd.

dock diskussionen angående språkets godtycklighet existerar betydelsefull inom all språkforskning. ifall man studera den mänskliga kommunikationen vid enstaka helt ytterligare nivå från språket kunna man komma fram mot delvis andra slutsatser inom den på denna plats frågan. Anders Sigrell existerar professor inom retorik samt önskar lägga tyngdpunkten vid detta arbiträra inom språket.

– Icke-arbitraritet innebär till mig för att detta skulle finnas begränsningar inom chansen för att uttrycka en innehåll vid olika sätt.

detta strider mot retorikens elementär axiom: för att oss fritt väljer formulering utifrån vilket oss önskar yttra, säger han.

Detta skulle även behärska tas såsom intäkt på grund av för att minska ansvaret till dem språkval oss utför. ifall någon mot modell yttrar ’Jag säger bara vilket detta är: pensionerna sjunker’, sålunda besitter denne gjort valet för att uttrycka detta tillsammans en slags bildspråk.

dock nej, pensionerna sjunker ej från sig själva, någon äger fattat beslutet för att sänka dem, samt denna förmå tillsammans den glidande formuleringen försöka komma undan ansvaret.

– dock varenda mening besitter ett saga, poängterar Anders Sigrell, samt våra sätt för att uttrycka oss påverkar verklighetsuppfattningen. således detta existerar självklart angeläget för att analysera språkliga mönster samt samband vid varenda nivåer.

Det finns än därför länge ingen vetenskapsman såsom menar för att språket existerar helt godtyckligt – ljuskäglan riktas bara mot olika saker.

Faktum existerar för att detta började spekuleras ovan relationen mellan orden samt verkligheten redan inom den antika filosofin. ”Är förhållandet mellan orden samt vilket dem står till naturligt alternativt en konsekvens från konventioner?” plats enstaka från dem saker vilket Platons dialog Kratylos handlade ifall redan vid 300-talet före vår tideräkning.

En häst skulle möjligen behärska existera ett gris.

dock därför länge svensktalande existerar överens ifall för att hästen existerar enstaka häst, sålunda existerar den det.

Christian Ahlskog existerar frilansskribent tillsammans med tungomål, saga samt traditioner vilket specialområden.

Ett onomatopoetiskt ord (av grekiskans ὀνοματοποιία onomatopoiía; från ὄνομα onoma 'namn' samt ποιέω poiéo 'jag gör') alternativt ljudhärmande ord existerar inom lingvistik, retorik samt poesi en mening likt låter liksom detta representerar.

modell vid detta existerar bom, prassla, krasch, sörpla, slafsa, pang samt prutt.

Förekomst

[redigera | redigera wikitext]

Onomatopoetiska mening förekommer inom samtliga tungomål, även ifall ljud likt beskriver identisk företeelse ofta skiljer sig beroende vid dialekterna språkljud. likt modell existerar tuxtax den latinska motsvarigheten mot "smack", vilket inom ljudet från stöt likt träffar sitt uppgift.

inom klassisk grekiska fanns koax ljudet från ett grodas ljud (också detta ljudhärmande). inom japanska (som existerar många rikt vid ljudhärmande mening till varenda tänkbara sammanhang) existerar dokidoki ljudet från en hjärta likt träffar. dem ljudhärmande orden inom tungomål är kapabel ofta låta riktig långsökta samt svåridentifierbara på grund av dem likt ej existerar språkintresserade alternativt äger språket vilket modersmål.

Ord från onomatopoetiskt ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Ord är kapabel även äga varit klart onomatopoetiska ifrån start, dock mot resultat från effekt från ljudlagar äga ändrats därför kraftigt för att dem ej längre upplevs likt ljudhärmande ens från modersmålstalare.

Det moderna termen korp existerar klart onomatopoetiskt; detta härmar korpens lockläte.

termen existerar riktig nybildat samt finns bara inom nordiska tungomål. en äldre svenskt mening till "korp" existerar ramn alternativt ramm, besläktat tillsammans med bland annat danska ravn, isländska hrafn samt engelska raven. (Det förekommer bland annat inom vissa varianter från medeltidsballaden Liten Karin, samt inom sammansättningen ramsvart.)

Den rekonstruerade germanska urformen från ramn existerar *hraβna-, ifrån den rekonstruerade urindoeuropeiska stammen *krop-.

Urindoeuropeiskt k- gick ovan mot en kraftigt /h/-liknande ljud inom den germanska ljudskridningen, samt ungefär samtidigt gick ofta -o- ovan mot -a- samt -p- ovan mot en tonlöst -φ-, liksom inom sin tur ofta övergick inom -β-. detta något som har antagits eller accepterats ursprungliga krop plats även klart onomatopoetiskt, dock efter för att detta förändrats mot ramn (under tusentals tid samt ovan enstaka mängd mellanformer) går detta ej längre för att uppleva igen fågellätet.^[1][2]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]