Hållbar recept

Årets Kock-vinnaren vilket ständigt lagat miljöpositiv mat

Hållbar matlagning blir allt mer vedertaget inom dem svenska hemmen, dock existerar detta ofta svårt för att utföra detta mot enstaka rutin.
Men existerar detta ett således massiv omställning för att förtära hållbart – samt måste detta artikel krångligt?

ej i enlighet med kocken Stefan Eriksson.
– för att förtära hållbart existerar ej svårt, dock man får små förändringar ovan period. säger han.

Kocken Stefan Eriksson, 45, äger ständigt jobbat tillsammans hållbar matlagning. alternativt, mot ett start plats han faktiskt helt ovetandes angående för att maten han lagade plats miljömässigt positiv.

– dem inledande tio år jobbade jag många tillsammans vegetabilier till för att detta fanns sålunda gott samt på grund av för att min idol, Erwin Lauterbach, lagade sådan föda.

inom slutet från 90-talet började snacket angående hållbarhet smyga sig vid samt då förstod jag att: “jaha, därför denna plats kunna man även tänka”, säger han.

På sin meritlista äger den hållbara kocken bland annat en SM-guld inom Årets Kock 2005 samt detta prestigefyllda uppdraget för att komponera 2008 års Nobelmiddag.

– då jag vann Årets Kock jobbade jag bara tillsammans med ekologiska ingredienser, samt ville naturligtvis notera ut detta samt vilka producenter jag använde mig från inom recepten.

dock detta plats därför konstigt på grund av flera, till mot skillnad ifrån för tillfället därför plats detta ovanligt inom dem sammanhangen. detta äger hänt otroligt många sedan dess.

Skapar världens maximalt hållbara krog

Enligt Stefan Eriksson, vilket till närvarande håller vid för att starta upp världens maximalt hållbara matställe tillsammans med tillsammans tillsammans med ”Restauranglabbet”, finns detta enkla knep för att ta mot angående man önskar laga hållbar föda.

En sådan existerar den därför kallade “zero waste”-principen.

– för att ta tillvara vid maten: skapa angående den, förtära upp allt samt ej kasta kvarlevor, existerar enstaka jätteviktig sektion. Ofantliga mängder föda slängs varenda kalenderår helt inom onödan samt ju mer oss slänger desto mer föda måste produceras. detta existerar parallella processer, oss behöver även titta vid hur maten är kapabel produceras hållbart.

”Små förändringar ovan tid”

Men för att ställa angående sin matlagning mot för att bli mer hållbart får gärna ta tidsperiod, menar han.

– detta existerar svårt för att vandra in samt ändra vid samtliga sina vanor därför snabbt, man är kapabel ej stressa fram en nytt beteende.

enstaka smart grej existerar för att utföra detta sakta dock konstant. för att förtära hållbart existerar ej svårt, dock man får små förändringar ovan tid.

Hur vet man vad likt existerar god, hållbar mat?

– Dels får man väldigt många hjälp från märkningarna: Krav, ekologiskt alternativt närproducerat. dock detta existerar svårt för att yttra för att man bör utföra si alternativt därför, till samtliga besitter därför olika uppfattningar.

ifall jag går ut vid min Instagram samt säger: “Krav existerar bäst, inköp Krav-märkt mat”, kommer någon för att säga: “Jo, dock besitter ni tänkt vid att…?”.

– då jag säger för att ekologiskt samt Krav-märkt föda existerar god, existerar detta på grund av för att detta existerar förbättrad än dess motsats. Dels smakmässigt, dock även på grund av för att mindre gifter från olika stöt används.

Köttdebatten existerar ”onyanserad”

En vanlig fördom existerar för att animalisk föda skulle existera utesluten då man talar inom begrepp ifall miljöpositiv matlagning.

sålunda existerar ej fallet, menar Eriksson bestämt.

– detta besitter blivit ett rörig samt onyanserad diskussion. Jag försöker egen för att studera vid, existera delaktig samt utföra mina beslut, dock jag äger enstaka personlig grundregel för att djuren bör vandra ute, dem bör förtära växttäcke samt dem bör artikel ekologiska, säger han samt fortsätter: 

– Kossan äger fått en väldigt uselt rykte, dock detta går ej för att yttra för att allt animalisk föda existerar uselt.

Tar ni en varelse likt äger vuxit upp vid ett “feedlot” inom USA existerar detta tydligt för att detta besitter enstaka negativ konsekvens vid klimatet, medan en vilt vilket äger fötts upp inom land, går ute året angående samt äter växttäcke, existerar många bättre.

Tolkade hållbarhetsrapport mot enstaka maträtt

När Eat Foundation, ett stiftelse likt Gunhild Stordalen ligger på baksidan, släppte sin redovisning ifall hållbar föda tidigare inom kalenderår, valde Stefan Eriksson för att tolka rapporten mot ett maträtt.

– Jag ville utföra ifall rapporten mot verklighet genom för att ta tillsammans samtliga parametrar såsom rapporten visade samt tolkade den mot enstaka – vad jag tycker – svingod korrekt. kurera min inställning existerar för att då oss ändrar vid oss måste oss ej ta försvunnen för att maten bör existera god alternativt för att den härliga upplevelsen försvinner.

Stefan Erikssons tips: således lagar ni enkelt enstaka hållbar middag

1. Släng inget.

   Ta tillvara vid samtliga kvarlevor samt utför ifall dem mot enstaka fräsch korrekt. detta existerar ett jätteviktig del.

2. Ät mer grönt. Mer vegetabilier, mer baljväxter. en enkelt inledande steg existerar för att rensa ut bland dem mindre hållbara proteiner vilket finns för att köpa. testa t.ex. för att bara utföra ett shoppinglista tillsammans lokala råvaror!
3. Kolla upp vad ni äter.

   Om ni äter animalisk föda kunna ni kolla vid WWF:s Köttguiden, då förmå ni erhålla enstaka sorts tecken vid vilket animalisk föda vilket existerar utmärkt samt vilket man bör undvika.

4. Märkning. Kolla inom butiken ifall detta finns Krav-märkta, ekologiska alternativt närodlade ingredienser. detta existerar ständigt förbättrad än dess motsvarighet.
5. Testa!

   Köp bara ett massa olika ingredienser ni är kapabel tänka dig likt existerar hållbart miljömässigt. producera ett korrekt från det! Även ifall ni ej besitter någon aning angående hur ni bör tänka alternativt vilka omröstning ni fullfölja, existerar detta just det likt existerar spännande.

Hållbar vegetabilie­produktion

Vegetabilie­produktionen omfattar spannmål, vallväxter, protein­grödor, industri­grödor (som oljeväxter), rotfrukt, ätbar del samt vegetabilier. vid flera svenska gårdar bedrivs både vegetabilie- samt animalie­produktion inom en gemensamt kretslopp var foder kultiveras vid åkrarna, natur­betesmarker betas samt gödsel ifrån djuren återförs likt växtnäring.

Vegetabilie­produktionen inom landet står årligen till en något högre ekonomiskt värde än animalie­produktionen.

Odlingen från växter vid vår jordbruksmark fullfölja för att landskap hålls öppet, således för att detta finns livsmiljöer till dem arter liksom ej trivs alternativt klarar sig inom skogen. dock jordbruket förmå även äga negativa effekter vid miljön, mot modell då kväve ifrån gödsel läcker ut inom sjöar samt vattendrag alternativt då växtskydds­medel skadar pollinerande humlor samt bin.

Ansvarsfull användning från växtskydds­medel

Växter är kapabel drabbas från sjukdomar samt från skadedjur.

på grund av för att undvika detta behöver jordbrukare samt jordbrukare nyttja växtskydd. detta är kapabel göras vid en hållbart sätt därför för att riskerna ifrån användningen från kemiska växtskydds­medel reducerar, både på grund av människa samt miljö.

Växtskadegörare förmå vara

• insekter
• svampar
• bakterier
• andra organismer.

Om angreppen blir stora är kapabel dem förstöra skörden alternativt försämra kvaliteten vid växterna.

Vissa skadegörare kunna även utgöra hälsorisker inom livsmedel alternativt foder, mot modell dem fusariumsvampar likt kunna producera gifter inom spannmål. Angreppen kunna även sprida sig vidare mot större områden samt erhålla fäste sålunda för att problemen blir värre nästa tid. Nya växtskade­görare såsom förs in mot land är kapabel orsaka allvarliga skador samt inom sämsta fall utrota sin värdväxt.

tillsammans klimat­förändringen förmå angreppen från växtskade­görare öka. Nya skadegörare är kapabel komma mot landet, samt dem gamla kunna ett fåtal en mer våldsamt beteende. till för att undvika för att mer växtskydds­medel används behöver oss förbättra detta integrerade växtskyddet.

Ogräs konkurrerar tillsammans odlade växter ifall vätska, näring samt ljus samt fullfölja för att skörden reducerar.

enstaka lägre resultat, oavsett angående den beror vid ogräs alternativt skadegörare, innebär ekonomiska förluster till odlaren. Dessutom belastas miljön onödigt många, eftersom odlaren doserar insatsmedel likt utsäde samt växtnäring samt använder sina maskiner optimalt till ett högre skörd.

Inom EU finns principer till hållbarhet inom växtskydd samt odling inom därför kallat integrerat växtskydd, IPM.

Då kombineras olika strategier samt typer från åtgärder till för att minimera både ogräs samt angrepp från växtskade­görare. Dessutom ger IPM en minskat behov från för att nyttja kemiska bekämpnings­medel samt en mer hållbart växtskydd.

Åtgärderna kunna mot modell artikel att

• använda motstånds­kraftiga sorter
• variera grödorna inom enstaka växtföljd
• gynna nyttodjur
• bevaka grödan samt upptäcka angrepp inom tid
• bekämpa skadegörare tillsammans med biologiska metoder samt medel
• använda kemiska medel tillsammans med försiktighet.

IPM-planeringen handlar ifall för att titta mot för att grödan äger utmärkt förutsättningar för att konkurrera tillsammans ogräs samt klara angrepp från skadegörare.

Vissa växtsorter existerar mer motstånds­kraftiga än andra. Genom för att variera grödorna inom ett växtföljd samt för att gynna nyttodjur förmå odlaren motarbeta för att skadegörarna förökas.

Under odlings­säsongen existerar detta viktigt för att följa växternas tillväxt samt leta efter angrepp inom fälten. detta hjälper odlaren för att upptäcka angrepp tidigt, vilket inom sin tur fullfölja för att dessa förmå bekämpas nära enstaka lämplig tidpunkt samt tillsammans god metoder.

I växthus kunna biologisk bekämpning användas, mot modell insekter likt odlaren sätter ut till för att angripa skade­göraren.

Ogräs förmå hackas försvunnen maskinellt alternativt manuellt.

Om odlaren behöver nyttja kemiska växtskydds­medel existerar detta viktigt för att välja noga, dock även för att skydda både sig egen samt miljön då medlen används. Fel användning från kemiska preparat förmå utföra skadegöraren resistent samt växtskydds­medlet tappar sin verkan.

I land används betydligt mindre mängder växtskydds­medel på grund av för att bekämpa skadegörare inom odlingar jämfört tillsammans med flera andra länder inom EU.

Riskerna till välmående samt miljö mot resultat från användningen från växtskydds­medel minskade kraftigt mellan 1988 samt 1995, dock äger sedan dess varit inom stort sett konstanta. detta finns en stort behov från undersökning samt tillväxt kring både förebyggande åtgärder samt direkta bekämpnings­metoder. Målet existerar för att dessa bör behärska ersätta samt komplettera kemiska växtskydds­medel inom större utsträckning än vad likt sker idag.

Övergödning samt försurning

Vid gödsling tillför odlaren närings­ämnen mot marken.

enstaka sektion från den näringen läcker ut inom sjöar samt ocean samt existerar ett bidragande orsak mot över­gödning samt algblomning inom Östersjön. All mark läcker närings­ämnen naturligt samt odling fullfölja för att utlakningen ökar ifrån marken. vilket vilket växer, hur jordbrukaren gödslar växterna samt om produktionen existerar inriktad vid växter alternativt vilt är kapabel påverka hur många näring såsom läcker ut.

I land står jordbruket till ungefär hälften från dem utsläpp av ämnenofta föroreningar från kväve samt fosfor mot havet liksom orsakas från människan.

Jordbruket står även på grund av nära 90 procent från dem svenska utsläppen från ammoniak. Ammoniak utsöndras bland annat ifrån stallgödsel. Genom nederbörd samt direkt nedfall hamnar ammoniaken vid mark, inom sjöar samt inom vattendrag samt bidrar mot försurning samt övergödning.

Förlusterna från kväve samt fosfor samt utsläpp av ämnenofta föroreningar från ammoniak ifrån jordbruket äger minskat beneath senare tid, vilket delvis beror vid för att antalet lantbruk samt varelse äger blivit färre.

Minskningen beror även vid verksamma åtgärder på grund av för att minska förluster från kväve samt fosfor samt utsläpp av ämnenofta föroreningar från ammoniak. på grund av för att den positiva trenden bör hålla inom sig existerar detta viktigt tillsammans fortsatta insatser.

Utveckling från växter

Människan äger sysslat tillsammans med växtförädling sedan oss började tillsammans med jordbruk.

oss började tillsammans för att välja ut växter tillsammans attribut vilket passade våra syften, på grund av för att senare aktivt överkorsa växter samt ta tillvara vid mutationer. ett förutsättning på grund av för att nå succé tillsammans med växtförädling existerar för att detta finns enstaka massiv variation från attribut för att arbeta tillsammans. detta existerar därför kritisk för att oss äger kvar ett massiv biologisk diversitet inom form eller gestalt från växt­genetiska tillgångar.

detta gäller både till odlade arter samt sorter samt till deras vilda släktingar. oss behöver därför titta mot för att skydda enstaka variation inom odlingen samt naturliga växtmiljöer. Dessutom existerar detta viktigt för att oss äger genbanker på grund av fröer samt vegetativt förökade växter.

Utvecklingen besitter gett oss sorter tillsammans upphöjd utdelning liksom passar inom detta moderna jordbruket.

idag står oss inför utmaningen för att utföra vår matproduktion mer hållbar vid flera sätt samt detta kräver för att oss tar fram odlade växter samt växtsorter tillsammans med nya attribut. Växt­förädlingens bidrag mot en uthålligt jordbruk innebär för att jobba tillsammans med flera syfte samtidigt. oss behöver nya växtsorter tillsammans attribut såsom passar till odlings­platsens klimat samt jordmån.

angående oss kunna justera odlingen efter lokala förutsättningar behövs detta mindre tillförsel från gödsel, dricksvatten samt bekämpnings­medel.

Klimat­förändringarna kommer för att leda mot nya bekymmer på grund av våra växter. Sommartorka förmå bli vanlig inom delar från landet, samt genom för att förädla växter kunna oss erhålla fram mer tork­tåliga växtsorter.

Ett sätt för att stödja detta integrerade växtskyddet existerar för att förädla växter, mot modell genom för att ge dem omväg resistens.

Då utvecklar man dem attribut hos odlade växter samt växt vilket särskilt gynnar skade­insekternas naturliga fiender. Växten är kapabel förse nytto­insekterna tillsammans med att ge liv, mot modell nektar, således för att dem överlever tills skade­görarna kommer. Växten kunna även tillhandahålla skyddande håligheter. Man förmå även förbättra växter liksom avger vissa dofter då dem skadas till för att locka mot sig naturliga fiender mot skadegörarna.

Ett relativt nytt sätt för att jobba tillsammans med växt­förädling existerar för att tillsammans hjälp från genteknik ge enstaka flora ett önskad egenskap.

Förbättra markens bördighet

Vi behöver även motstånds­kraftiga växter liksom en led inom för att skydda jordens mullhalt.

jord består från nedbrutna kvarlevor från växtdelar samt annat organiskt ämne. Den ger marken ett god struktur, sålunda för att den vatten­hållande förmågan ökar samt utlakningen från närings­ämnen vilket kväve samt fosfor reducerar. upphöjd mullhalt existerar ett nödvändig sektion inom markens bördighet.

Intensiv jord­bearbetning reducerar markens mullhalt samt till för att stötta en mer hållbart jordbruk förmå jordbrukaren kultivera utan för att bruka, vilket ökar mullhalten inom markens ytlager.

Plöjningsfri odling reducerar även klimat­påverkan eftersom plöjning existerar den sektion inom jord­bearbetningen såsom kräver maximalt bränsle. Den ökade mullhalten utför även för att mer kol lagras inom marken.

Men utan plöjning uppstår andra bekymmer. flera typer från ogräs blir svårare för att bekämpa, särskilt då oss försöker minska användningen från kemiska bekämpnings­medel.

Då behöver jordbrukaren nya växtsorter vilket existerar starka för att konkurrera tillsammans med ogräsen. en annat bekymmer existerar för att dem skörderester såsom blir kvar inom markytan förmå bli ett källa mot svamp­sjukdomar liksom sedan sprids mot grödan. oss måste därför ta fram motstånds­kraftiga sorter såsom kunna hålla jämna steg tillsammans utvecklingen från skade­svamparnas förmåga för att avbryta resistens.