Vin av egna druvor recept

Vägen mot en färdigt alkoholhaltig är ett fascinerande process där druvans attribut, omgivningen samt vinmakarens handlag agerar in. Följ tillsammans oss på druvans utflykt från vinranka mot glas.

Druvans sort påverkar vinet

Olika druvsorter ger olika färg, smakupplevelse samt struktur på vinet.

Druvor besitter också varierande behov när detta kommer mot väderlek, terroir samt jordsammansättning. Vinbondens omröstning för att kultivera ett viss druva beror därför ej bara på den vinstil liksom önskas, utan också på växtplatsens förutsättningar.

Druvans anatomi

Att just druvor används för för att göra alkoholhaltig beror på för att dem äger den perfekta balansen mellan sötningsmedel, syra, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt aromer.

inom druvans skal finns färgämnen, smakämnen samt tanniner. Även inom stjälkarna samt kärnorna finns tanniner, samt kärnorna innehåller dessutom bitteroljor. Pulpan, alltså fruktköttet, består från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, sötningsmedel samt syra. Hur många aromer, färgämnen samt tanniner vilket utvinns ur druvorna påverkas både från vinmakarens jobb samt dem omgivande villkoren  – detta vilket brukar kallas terroir (länka?).

detta innefattar bland annat jordmån (länka?) samt klimat.

Druvans färg samt vinet

De allra flesta druvor, förutom några få undantag, besitter ljust fruktkött. eftersom färgämnena sitter inom skalet så görs rött alkoholhaltig samt rosévin på blå druvor. dock man kunna även göra vitt alkoholhaltig på blå druvor, ifall man avlägsnar skalen före jäsning.

På gröna druvor görs oftast vitt alkoholhaltig, dock ifall skalen får lakas ur kunna man göra orangevin.

Grunderna mot hur alkoholhaltig görs

• Druvorna skördas, för grabb alternativt maskinellt, samt transporteras mot vineriet.

• Efter skörd tas stjälkarna försvunnen samt druvorna sorteras. inom vissa fall får stjälkarna artikel kvar för för att ge lite extra tanniner.

• Druvorna krossas alternativt pressas samt musten överförs mot en jäskar.

  Pressningen från druvor, såsom avlägsnar skalen, sker nära olika tidpunkter beroende på vilket alkoholhaltig man gör.

• Jäsningen från vinet sker genom för att jäst, antingen naturligt förekommande på druvans skal alternativt tillsatt, äter upp sockret inom musten. Sockret omvandlas mot alkohol, värme samt koldioxid.

• När jäsningen avslutats kunna vinet lagras på olika kärl ett period, för för att sedan buteljeras.

Hur man gör rött vin

Den stora skillnaden inom produktion från rött samt vitt alkoholhaltig handlar angående hur man hanterar skalen.

nära rödvinstillverkning önskar man ta artikel på färgämnen, aromer samt tanniner. Skalen får därför artikel kvar inom musten beneath jäsningen efter för att dem blå druvorna krossats. Jäsningen från en rött alkoholhaltig sker nära ett temperatur mellan grader samt pågår vanligtvis mellan dagar. Tiden för urlakningen varierar beroende på druvsort samt vilket alkoholhaltig såsom görs.

Koldioxiden såsom bildas nära jäsningen skapar bubblor vilket tar tillsammans sig skal mot ytan samt bildar en lock. Detta behöver tryckas ned (”pigeage” på franska) alternativt pumpas runt inom kärlet (”remontage”) för optimal extrahering, samt för för att undvika bakteriebildning.

Pressning samt malolaktisk jäsning

När vinet äger jäst tydligt separeras detta från skalmassan.

Den vätska vilket rinner ut spontant kallas självavrunnet alkoholhaltig. Övriga skalrester förmå sedan pressas ytterligare. Pressvinet, vilket är mörkt samt strävt, förmå sedan blandas inom vinet i enlighet med önskemål. Efter alkoholjäsningen går inom regel samtliga röda viner också genom malolaktisk jäsning. detta innebär för att äppelsyra omvandlas mot mjölksyra vilket ger enstaka rundare karaktär.

Den malolaktiska jäsningen kunna sätta igång spontant dock ofta påskyndas den genom tillskott från bakteriekultur samt höjning från temperaturen. 

Lagring, upplysning samt filtrering från rött vin

Vinet lagras därefter på ståltank, ekfat, alternativt andra kärl. Ståltankar är neutrala medan ekfat inverkar på vinets karaktär.

Större tallrik ger mindre påverkan samt fatets träslag samt rostning agerar också roll. beneath lagringen evaporerar vinet samt måste toppas upp tillsammans nytt alkoholhaltig. inom vissa fall flyttas vinet också mellan olika tallrik. Vinet är kapabel också klarnas samt filtreras för för att jästrester ej bör börja efterjäsa. Röda viner bör dock ej klarnas alternativt filtreras alltför många eftersom man önskar behålla smakämnen samt färg.

Vinerna buteljeras samt förvaras inom regel sedan minimalt några månader på glas innan försäljning.

Kolsyrejäsning från rödvin

En speciell teknik från rödvinstillverkning är så kallad kolsyrejäsning alternativt maceration carbonique på franska. detta innebär för att bota druvklasar får jäsa inom stängda funderingar tillsammans med koldioxid.

inom den syrefria miljön börjar dem läka druvorna jäsa inifrån. När ett viss alkoholnivå uppnåtts så spricker druvorna samt släpper ut sin must. Genom för att skalen ej pressas så får man en ljust samt fruktigt alkoholhaltig. Metoden används främst för för att producera beaujoulais noveau, en lätt rött alkoholhaltig tillsammans låga tanniner såsom säljs redan några månader efter skörden.

Metoden ger speciella samt fruktiga smaker såsom jordgubbe, tuggummi samt skumbanan.

Hur man gör vitt vin

Gröna druvor skördas inom regel tidigare än blå druvor då man önskar behålla enstaka hög syra samt fräschör. Efter skörd pressas druvorna vanligtvis direkt. dock inom vissa fall, såsom för aromatiska vinsorter alternativt orangevin, får skalen existera kvar inom musten ett period för för att färg samt smakupplevelse bör extraheras.

Musten såsom är grumlig förflyttas sedan mot ståltankar där den klarnas från partiklar genom för att dem faller mot botten, alternativt genom centrifugering. Alkoholjäsningen sker sedan spontant alternativt genom tillsatt jäst. Jäsningstemperaturen för vita viner ligger mellan °C. nära dem högre temperaturerna bildas mer aromer samt karaktär.

Jäsningen tar vanligtvis mellan dagar. 

Lagring, upplysning samt filtrering från vitt vin

De flesta vita viner besitter endast förbindelse tillsammans med ståltankar, dock vissa exklusiva vita viner både jäses samt lagras på ekfat. ett sektion vita viner genomgår också malolaktisk jäsning liksom ger enstaka krämig karaktär.

Vita viner filtreras samt klarnas vanligtvis. Dels för för att få en kristallklart utseende samt dels för för att säkerställa för att inga jästrester alternativt bakterier finns kvar. Ibland kylstabiliseras vinet innan buteljering. detta innebär för att vinet kyls ner mot -4 °C så för att vinsten (vinsyra blandad tillsammans med kalium samt kalcium) fälls ut. Vinet vilar sedan enstaka period på kruka innan detta säljs.

Hur man gör rosévin

Roséviner får sin färg från blå druvors skal.

samtliga blå druvor förmå användas dock vissa druvor lämpar sig särskilt väl. detta finns olika sätt för att göra roséviner. detta första, direktpressning, fungerar liksom vitvinstillverkning samt innebär för att blå druvor pressas direkt efter skörd. detta ger ljus färg samt lätta viner. en annat sätt är urlakning, vilket är identisk process likt nära rödvinstillverkning fast skalen får macerera ett mindre period.

Druvorna krossas samt pumpas sedan över inom enstaka jästank där dem får macerera tillsammans musten mellan timmar, samt ibland längre. Temperaturen brukar ligga ner mellan grader. Saignée är ytterligare enstaka teknik för för att göra rosévin. Då gör man en rött alkoholhaltig dock tappar från enstaka sektion från musten. Den återstående musten blir då mer koncentrerad samt man får både en färgstarkt samt tanninrikt rött alkoholhaltig samt en rosévin på identisk gång. 

Tillsats från sulfiter inom vin

Tillsatser samt hjälpmedel förmå användas nära olika steg inom tillverkningen för för att påverka vinets standard, smakupplevelse alternativt utseende.

Detta gäller för såväl vita vilket röda samt roséviner. Sulfiter används för för att undvika oxidering samt minska bakterietillväxt. dem förmå exempelvis tillsättas när druvorna transporteras, när musten förflyttas alternativt före buteljering. Naturvinmakare minimerar användningen från sulfiter samt när dem används är detta inom många små mängder noggrann innan buteljering.

Sulfiter tillsätts inom högre mängd inom vita än inom röda viner, eftersom gröna druvor äger färre naturliga antioxidanter. 

Andra tillsatser samt hjälpämnen inom vin

Vid klarhet från alkoholhaltig används ofta ämnen såsom bentonit, äggvita alternativt gelatin. dem räknas ej vilket tillsatser eftersom många små mängder från ämnena blir kvar inom vinet.

Vita viner klarnas allmänt mer än röda viner. för att tillsätta sötningsmedel för för att göra en alkoholhaltig sötare är ej tillåtet inom EU. Däremot är detta tillåtet för att tillsätta sötningsmedel före alternativt beneath jäsningen tillsammans syftet för att nå enstaka viss alkoholhalt. detta kallas chaptalisering samt är främst tillåtet inom kallare klimat.

för att beneath vintillverkningen tillsätta druvmust för för att justera alkoholhalten är tillåtet inom många länder. inom vissa varma länder är detta tillåtet för att tillsätta vinsyra för för att få balans, detta kallas acidifiering. Man är kapabel också tillsätta tanniner inom alkoholhaltig för för att göra färgen mer stadig samt sorbinsyra för för att förhindra efterjäsning.

De vinframställningsmetoder oss känner mot idag skiljer sig vid flera vis åt ifrån den historiska.

flera skördar tillsammans med maskin samt teknologin inom vinframställningen besitter moderniserats. för att trampa alkoholhaltig existerar ej längre något vanligt förekommande, även ifall detta förmå anses både romantiskt, samt förstås upplevas raka motsatsen&#;

Så utför man vin

De metoder såsom används skiljer sig även åt mellan både länder, producenter samt vilken typ från alkoholhaltig man bör utföra.

varenda äger sina egna traditioner samt välbeprövade knep på grund av för att erhålla vinet för att bli just såsom dem önskar. samt visst existerar detta enstaka hel insikt vilket planta fram genom generationer från försök, framgångar samt misslyckanden.

Här redogör oss dem elementär metoderna till för att framställa vitt alkoholhaltig, rött alkoholhaltig samt rosévin.

Några uppgifter angående vin:

&#; alkoholhaltig får bara innehålla upp mot 15% alkohol till för att kallas till vin,
därefter kallas detta på grund av starkvin (upp mot 20%)

&#; Upp mot 90% från vinets volym består från vatten

&#; Bland all den ätbar del liksom kultiveras runt ifall inom världen står vindruvan på grund av cirka 45%.
från dessa används cirka 85% mot vin.

&#; Förpackningen Bag in kartong uppfanns inom USA tid inom landet introducerades den beneath talet samt inom mitten talet ägde den sitt genombrott.

Så fullfölja man vitt vin

Vitt alkoholhaltig är kapabel göras både från gröna samt blå druvor.

Däremot förmå man ej utföra rött alkoholhaltig från enbart gröna druvor. till för att utföra vitt alkoholhaltig låter man druvorna avstjälkas samt krossas direkt efter skörd.

I vissa fall låter vinmakaren musten ett fåtal förbindelse tillsammans skalen. Då får druvorna ligga ner svalt inom upp mot en dygn alternativt numeriskt värde till för att laka ur smakämnen ur skalen, sålunda kallas macerering.

Denna teknik existerar vanligast nära aromatiska viner således såsom sauvignon blanc samt riesling samt mot naturviner.

Det finns även vissa viner var man matar ner all druvklasar tillsammans stjälkar samt allt inom pressen. Denna teknik används nära högkvalitativa viner samt fullfölja för att vinmakaren förmå då erhålla ut mer must utan för att nyttja på grund av högt tryck inom pressen.

Ju lägre tryck, desto mindre fara finns detta för att bitterämnen bildas, vilket vid därför vis resulterar inom en förbättrad vin.

När pressningen existerar tydligt får musten ligga ner svalt därför för att partiklar får sjunka mot botten, således kallas sedimentering. eftersom temperaturen hålls nere hindrar man jäsningen ifrån för att börja. Man är kapabel även rensa musten genom centrifugering samt tillsättning från enzymer.

Den klara saften flyttas sedan ovan för jäsning där den får ligga ner inom en par dagar upp mot enstaka kalendermånad inom temperaturer runt °C.

Denna sektion kallas fermentering görs antingen inom tallrik från stål, plast alternativt virke. på denna plats omvandlas druvornas sötningsmedel mot alkohol.

Efter den inledande jäsningen är kapabel man utföra ytterligare enstaka jäsning. bör man utföra exempelvis enstaka smörig druvsort förmå vinmakaren välja för att utföra en malolaktisk fermentering vilket innebär för att mikroorganismer omvandlar den piggare äppelsyran inom vinet mot mjuk mjölksyra.

Detta utför man genom för att tillsätta bakteriekultur samt höja temperaturen.

Vill man behålla detta vita vinets friska syrlighet skippar man detta steg samt kyler då bara ner vinet samt tillsätter lite svavel. Svavlet fullfölja för att vinet håller förbättrad samt ej oxiderar. Man kunna även låta vinet mogna tillsammans dess bottensats vid tallrik alternativt tank till för att ett fåtal enstaka fylligare konsistens.

Det sista steget inom processen existerar för att göra stabil vinet samt för att sålla samt slutligen buteljera det.

Så utför man rött vin

Rött alkoholhaltig utför man vid ungefär identisk vis såsom vitt alkoholhaltig.

till för att ett fåtal rött alkoholhaltig använder man blå druvor, ibland inom kombination tillsammans gröna druvor. Själva druvsaften existerar färglös samt får sin färg via skalen.

Efter resultat beslutar vinmakaren angående druvorna bör avstjälkas alternativt ej innan dem bör jäsas. angående dem bör avstjälkas går dem igenom ett avstjälkningsmaskin, noggrann vilket dem gröna druvorna, innan dem antingen kallmacereras alternativt jäses.

Kallmacerering, alternativt blötläggning, innebär för att man låter druvmusten ligga ner tillsammans skalen nära enstaka lägre temperatur än nära vanlig jäsning.

vid sålunda vis sätter ej jäsningen igång, dock färgpigment samt smakupplevelse lakas ut inom musten medan knappt några tanniner extraheras. vid sålunda vis får man mer fruktdrivna rödviner tillsammans med mörkare färg.

Pigment samt smakupplevelse sitter inom den mjukare delen från druvans skal medan tanninerna sitter inom den yttre samt kraftigare delen från skalet – samt förstås inom druvans kärna samt stjälk.

Tanninerna blir även bara lösliga nära högre alkoholhalt, därav avsaknaden vid tanniner nära ett kallmacerering.

Jäsningen påbörjas efter kallmacereringen alternativt direkt efter för att druvorna äger krossats. på denna plats omvandlas druvornas sötningsmedel mot alkohol samt koldioxid bildas. Koldioxiden får druvornas skal för att stiga upp mot ytan inom jäskaret, dessa skyddar inom sin tur druvmusten mot kemisk reaktion med syre, dock till för att hjälpa extraktionen från tanniner trycks dessa ner tillsammans med jämna mellanrum.

Man förmå även pumpa ovan vinet ifrån botten samt spruta ovan locket, ett därför kallad remontage.

Vinet får jäsa inom allt ifrån en par dagar mot upp emot enstaka kalendermånad, vanligast existerar dock mellan ett mot numeriskt värde veckor. Ju längre en alkoholhaltig får ligga ner, desto mer avtar strävheten. Vinmakaren beslutar då inom processen såsom druvskalen bör avlägsnas.

Detta är kapabel göras både beneath alternativt efter jäsningen. Ju längre dem ligger kvar, ju mer färg samt tanniner får vinet.

Efter jäsningen tar man försvunnen skalen samt låter vinet mogna på träfat, inom ståltank alternativt vid tallrik från betong. enstaka sektion producenter tillsätter även ekchips till för att ge ett ekfatskaraktär. All fast substans inom botten från jäskaret pressas.

Detta pressvin brukar ett sektion vinmakare hålla separat medan andra blandar detta tillsammans vinet.

Det existerar vanligt för att man startar mognaden tillsammans en malolaktisk jäsning (se ovan), sedan fullfölja själva mognaden för att vinets tanniner rundas från samt strävheten reduceras. då mognaden existerar färdig förmå detta hända för att man filtrerar samt klarnar vinet innan detta slutligen buteljeras.

Så utför man rosévin

Det finns flera sätt för att utföra rosévin vid.

ett allmän missförstånd existerar för att man blandar rött samt vitt alkoholhaltig, dock inom Europa existerar detta förbjudet överallt utom inom Champagne.

Rosévin förmå man utföra både såsom vitt alkoholhaltig genom för att pressa detta direkt, alternativt vilket rött alkoholhaltig genom för att låta skalen lakas ut på grund av mer färg (maceration). Ibland används båda metoderna inom kombination.

Efter pressningen får vinet jäsa vid identisk vis vilket en vitt alkoholhaltig. en direktpressat rosévin blir mer ljus inom egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser medan en macererat rödvin blir mörkare.

» denna plats kunna ni studera mer ifall rosévin samt dem olika tillverkningsmetoderna.