Schweizare maträtt
Schweizisk, tysk samt österrikisk föda hänger ihop på många sätt, vilket ej är förvånande då varenda tre länder både använder identisk språk samt angränsar mot varandra. Även detta franska samt detta italienska köket hänger ihop starkt. detta finns några livsmedel vilket schweizarna gärna pockar på lite ytterligare uppmärksamhet för, nämligen dem goda ostarna samt den omtalade chokladen.
Haute cuisine samt schweizisk husmanskost
Det är värt för att nämna för att detta schweiziska köket delas upp inom två grenar; detta en haute cuisine liksom inspireras från land i västeuropa samt innebär betydligt mer grundlig kokkonst samt dyrare råvaror, samt den sedvänja matlagningen inom landet där dem enklare råvarorna vilket finns nära tillhands, används för för att göra sann husmanskost.
Här finner ni många rotfrukt, mejeriprodukt, mjölk, smör, bröd samt olika grytor. Låt oss fresta tillsammans med några vanliga schweiziska maträtter.
- Spätzli – ett slags äggbaserad ”makaronipasta” såsom äts tillsammans med kött alternativt såser.
- Rösti – liknar vår raggmunk samt består från riven rotfrukt såsom steks mot plättar.
Den erbjuds mat eller dryck ofta tillsammans mögelväxt samt gräddsås samt möjligen enstaka små köttbit därtill.
- Kalbbratwurst – korv gjord på kalvkött vilket gärna äts stekt.
- Budnerfleisch – tunt lufttorkat kött likt äts på kvällen mot charktallriken.
- Zuger Kirschtorte – schweizarnas maximalt berömda tårta från marängbottnar varvade tillsammans med sockerkaka samt körsbär tillsammans enstaka hint från alkohol.
ett sockerbomb tillsammans andra ord!
Drycker
Precis vilket inom Tyskland tycker man ifall för att förtära öl mot maten alternativt likt sällskapsdryck när man går ut på okänt. På sommaren är vanligt för att förtära äppelmust. Sauser likt är ett kolsyrad dricka baserad på druvor är förekommande på höstkanten.
Den schweiziska chokladen
Lindt, Suchard samt Toblerone är samtliga välkända chokladmärken från Schweiz.
dem räknas dock ej vilket några lyxvarianter, utan detta finns praliner såsom är från betydligt finare samt dyrare sort, såsom Sprüngli. önskar ni testa på några bitar från den första chokladfabriken likt öppnade inom Schweiz bör ni äta Caillier-chokladen. För drickbar choklad förmå ni testa den kända Ovomaltine likt också finns såsom bredbart smörgåspålägg, ungefär likt Nutella.
Faktum är för att den mesta chokladen är utmärkt inom landet. enstaka chokladkaka inom butikens egna varumärke är oftast betydligt bättre än motsvarigheten inom Sverige.
Ett ostland från rang
Ostar liksom förknippas tillsammans Schweiz är Gruyère, Raclette, Étivazosten samt Emmentaler. Sammanlagt finns över 450 ostar samt många, så kallade alpostar, är gjorda inom bergsbyarna.
En spännande rätt baserad på mejeriprodukt för att testa inom Schweiz är ostfondue.
Tänk dig smält mejeriprodukt kryddat tillsammans vitt alkoholhaltig likt ni doppar brödbitar inom. Fonduen erbjuds mat eller dryck inom ett gryta tillsammans enstaka låga beneath. detta sägs för att schweiziska herdar hittade på rätten för länge sedan.
Måltider, middagstider samt restaurangkultur
Restaurangkulturen inom landet präglas från dem olika regionerna samt vilket grannland man främst fått sitt effekt från.
detta råder alltså ett relativt massiv spännvidd, beroende på ifall ni är inom den tysktalande delen, den italienska alternativt den franska.
Överlag är detta enstaka blomstrande restaurangkultur såsom breder ut sig över bota landet samt infångar den schweiziska folksjälen. nära Genève, Lugano samt inom Zürich lär ni känna från den lite extra dock på olika sätt.
Schweiz besitter inom sin totalitet många cafébarer där människor samlas samt konsumerar allt från ett bryggdryck samt tårtbit mot en tiotal ölsorter inom stora kopp. Här förmå ni få träffa på schweizare från landets varenda hörn samt höra vilket den ene tycker angående den andra.
En kreditkort översikt över dem schweiziska måltiderna samt middagstiderna
Den schweiziska frukosten är ej mot för ett individ på diet.
Frukosten är minimalt sagt massiv samt mättande samt innehåller vanligtvis bröd tillsammans smör samt mejeriprodukt alternativt sylt, yoghurt tillsammans med müsli, ett omelett samt frukter (ofta friterade äpplen). tillsammans med andra mening står ni dig nästan ett heldag tillsammans denna måltid.
Lunchen är ofta huvudmålet samt består från kött, vattendjur, rösti, pasta alternativt omeletter.
Den äts ca kl. 13:00.
På eftermiddagen är detta dags för te/kaffe samt bakverk, ofta inträffar denna ”fikapaus” nära kl. 16:00. Bakverken innebär ett tårtbit alternativt en flertal kakor.
Middagen vilket inträffar runt 19-tiden (eller enstaka aning senare) är lite lättare, gärna tillsammans med lite charkvaror alternativt antipasti.
nära festliga kontext är dock ostfondu tillsammans raclette-osten ett typisk måltid. Schweizarna värmer gärna sina ostar.
Prisnivåer
Schweiziska kostnader på restauranger är nästan liktydiga tillsammans Stockholmspriser samt är kapabel inom storstäder såsom Zürich mot samt tillsammans med upplevas vilket lite dyrare. ett trerättersmeny för 2 personer är kapabel sträcka sig uppemot 800 kronor på enstaka mellanprisklass-restaurang.
När detta gäller dricks förväntas detta ej dock dem flesta avrundar ändå uppåt när dem betalar notan.
Schweiziska köket
Schweiziska köket omfattar den matkultur såsom finns inom Schweiz. Köket består från ett mängd maträtter ifrån olika schweiziska regioner. Influenser äger kommit ifrån grannländer såsom detta italienska, tyska samt franska köket.
Maten existerar ofta näringsrik samt hälsosam, tillsammans med flera osträtter samt brödsorter. Olika sorters fonduer existerar populära. Rösti härstammar ifrån Schweiz.
Köket delas in inom numeriskt värde skolor; haute cuisine samt "riktig" matlagning. Haute cuisine består från gourmetmåltider vilket blev tagna mot landet ifrån land i västeuropa, tillsammans med många grädde, såser, kostsam ingredienser såsom tryfflar.
Denna matlagning tar allmänt utdragen tidsperiod. Den andra, traditionell skolan, består från dem rätter vilket planta fram ur historien tillsammans med lokala produkter. Man använde enkla ingredienser på grund av för att erhålla finare maträtter, såsom grytor samt bakverk, ofta serverat tillsammans mejeriprodukt, mejeriprodukt samt smör.[1]
Måltider
[redigera | redigera wikitext]Schweizare äter vanligtvis enstaka relativt massiv morgonmål.
Müsli, friterat äpple tillsammans med bakverk samt omelett existerar vanliga, liksom sylt, fett samt bakverk (se detta avsnitt).
Vid lunchen, liksom existerar dagens huvudmål, erbjuds mat eller dryck ofta grönsaks- alternativt ostsoppa, följt från animalisk föda, bevingat djur alternativt sjömat serverat tillsammans enstaka rätt med potatis, inom tysktalande delar ibland rösti, alternativt pasta.
Runt fyra vid eftermiddagen tar flera schweizare enstaka kaffepaus tillsammans med bakverk samt kakor.
På aftonen äter man ett enkel måltid, ofta omelett inom franska delar från landet, antipasto inom italienska samt korv samt kallskuret inom tyska delar.
Vid familjesammankomster samt fester existerar fondue samt raclette (grillad ost) vanligt.
På hösten äter man mögelväxt, exempelvis inom enstaka quiche,[1] liksom vilt från rådjur, hjort[2] samt vildsvin liksom ofta erbjuds mat eller dryck tillsammans spätzli, rödkål samt kastanjer.
Desserter
[redigera | redigera wikitext]Maränger förekommer ofta inom desserter samt tårtor. Zuger Kirschtorte (Kirschtårta ifrån Zug) består från maräng- samt sockerkaksbottnar, kräm gjord på smör samt kirschwasser.[3] Maränger tillsammans glass, grädde samt sås av choklad kallas till Coupe Danemark. vid vintern görs desserter från smaksatt söt kastanjepuré (vermicelles) tillsammans med vispgrädde, maränger alternativt glass.[4]
Olika matvaror
[redigera | redigera wikitext]Bröd
[redigera | redigera wikitext]Sedan medeltiden äger man bakat hållbart kompakt rågbröd tillsammans surdeg inom Valais vilket säljs såsom specialitet inom all landet.[5].
detta mesta bakverk såsom numera säljs inom Schweiz bakas från vete samt fermenterad, besitter ett knaprig skorpa samt äts färskt. vid morgonen finns ofta en rikt brödurval:
- Croissant, gifflar från smördeg.
- Små mjuka bröd av vete tillsammans längsgående fördjupning därför för att dem enkel förmå delas, bakade tillsammans med mejeriprodukt samt fett äger olika namn inom olika landsdelar: weggli, schwöbli, milchbrötchen, pain au lait alternativt panino al latte.[6]
- Avlånga små bröd av vete tillsammans med knaprig skorpa kallas Semmeli, Schlumbergerli, Schlumbi alternativt ibland Mütschli[7].
Vissa brödsorter säljs nära speciella tider vid året, vilket Drüükönigschuäche - en stort bröd av vete innehållande ett plastfigur - vid trettondagen.
Den vilket får plastfiguren blir dagens "kung". Fasnachts-Chüechli, vid franska merveilles, existerar enstaka sorts struvor vilket säljs innan samt beneath karnevalen, medan vetebrödet 1 Augusti-Weggli äts vid nationaldagen.
Antalet bagerier minskade mot ett tredjedel ifrån slutet från 1980-talet mot 2012, dock kalenderår 2012 fanns ännu 1160 bagerier tillsammans inom bagarmästarnas organisation.[8]
Kött samt Charkvaror
[redigera | redigera wikitext]I Schweiz äter man mer kalvkött än inom land.
numeriskt värde vanliga restaurangrätter är: Strimlat kalvkött inom gräddsås tillsammans med champinjoner (ty: Geschnetzeltes Zürcher Art, fr. Émincé dem veau a la zurichoise) samt Schweizerschnitzel liksom inom Schweiz kallas Cordon bleu samt ibland görs från kyckling (Poulet Cordon Bleu). inom hemmen lagas ibland köttfondue, särskilt runt jul- samt nyårshelgerna.
Det finns flera regionala charkvaror liksom numera konsumeras ovan kurera landet.
inom Graubünden samt Valais besitter uttorkning från animalisk föda ett utdragen tradition, på papper eller digitalt omnämnd redan kalenderår 1544[9]. inom Romandiet görs Saucisson, ett tjock korv från griskött för att koka. en modell existerar Saucisson vaudoise[10] vilket ofta äts tillsammans med purjolök. Kantonen Sankt Gallen existerar känd på grund av bratwurst från fläsk samt kalvkött.[11] inom Ticino existerar korven Luganighe vanlig, den säljs dock sällan norr angående alperna.
Fisk
[redigera | redigera wikitext]Abborre (schweizertyska: Egli), gös samt sik (schweizertyska: Felchen, vid franska ibland féra) fångas inom sjöarna alternativt importeras. dem paneras samt steks samt erbjuds mat eller dryck tillsammans med majonnässås. Öringen fångas inom bergsfloder alternativt kultiveras.
Ost
[redigera | redigera wikitext]Den största delen från dem schweiziska ostarna görs vid komjölk.
Antalet getter inom landet äger minskat ifrån 420 000 inom start från 1900-talet mot 74 000 kalenderår 2005. 1999 tillverkade man 134 000 ton komjölkost, samt 245 ton mejeriprodukt ifrån get- samt fårmjölk.[12] Schweiz producerar flera olika ostar, såsom emmentaler, gruyère, vacherin samt appenzeller. Den romerska författaren Plinius den äldre nämner beneath 000-taletCaseus Helveticus, detta önskar yttra ost ifrån helvetierna, ett keltisk huvuddel liksom levde inom schweiziska mittlandet.
inledningsvis gjorde man syrade ostar likt keso samt schabziger, dock beneath 1400-talet började man tillverka hårdost tillsammans med hjälp från löpe,[13] exempelvis inom Gruyère.
Hospits ägda från munkar kring bergspassager plats tvungna för att lagra mejeriprodukt beneath ett period från året då dem plats insnöade. Napoleon inom genomreste en från dessa, Den store S:t Bernards hospitium inom Bourg-Saint-Pierre, tillsammans 40 000 soldater vid väg mot Italien inom femte månaden i året 1800.
han samt hans trupper förtärde då 21 724 vinflaskor, 800 kg animalisk föda samt ovan 1,5 ton mejeriprodukt. Kostnaden uppgick mot 40 000 franc, vilket han lovade erlägga, dock senare slingrade sig undan. då Frankrikes president, François Mitterrand, besökte hospitset 1984 påminde invånarna honom angående incidenten. han återgäldade detta mot ett utgift från 18 500 franc samt lät bygga ett swimmingpool inom staden, vartefter invånarna ansåg problemet avklarat.[14][13]
Efter för att den schweiziska ostkulturen fanns etablerad inom Europa, tog flera från dem såsom beneath 1800-talet emigrerade mot USA tillsammans sig kunskaperna, vars ättlingar ännu idag mot enstaka viss grad tillverkar mejeriprodukt.
andra flyttade mot Ostpreussen, vilket resulterade inom tilsiterosten.[13]
Choklad
[redigera | redigera wikitext]François Louis Cailler grundade den inledande schweiziska chokladfabriken inom Corsier-sur-Vevey 1819 samt fick beneath 1800-talet flera person som följer efter någon annan. tid 1879 uppfann Rodolphe Lindtconchningsmetoden, såsom än idag används för att förbättra chokladmassans smakförmåga samt konsistens.
enstaka ytterligare schweizare, Daniel Peter, lyckades mellan 1875 samt 1891, tillsammans med hjälp från mjölkpulver förbättra mjölkchokladkakan.[15] tid 1905 plats choklad kvar enstaka lyxvara samt 75 % från produktionen exporterades. Konsumtionen inom Schweiz ökade särskilt starkt beneath 1940-talet.[16]
Numera (2011) konsumerar Schweiz 5,9 enhet för massa kakao per individ, högst inom världen samt mer än dubbelt sålunda många vilket inom Sverige.[17] från den avyttrade chokladen existerar 20 % mörk, 75 % mjölkchoklad samt 5 % vit.[16] nära sidan från stora internationellt kända märken likt Toblerone, Cailler samt Lindt & Sprüngli, finns flera fabriksrelaterade tillverkare vars varor mot större sektion säljs inom Schweiz.
Choklad används även mot desserter samt bakverk. då detta skall existera likt finast, köper schweizaren färska praliner (på franska samt schweizertyska: pralinés) alternativt dem lite tyngre tryffelpralinerna (truffes) ifrån detta lokala konditoriet.
Drycker
[redigera | redigera wikitext]Alkoholfria alternativt -svaga drycker
[redigera | redigera wikitext]Även angående kranvattenkvalitén existerar upphöjd dricker man många mineralvatten.
Bland läskedryckerna finns maximalt internationella märken, dessutom den lokala Rivella liksom innehåller mjölkserum. inom tysktalande Schweiz dricks enstaka sektion äppeljuice (Süssmost), cider (Saure Most) samt iste. vid hösten säljs fermenterad druvsaft tillsammans nedsänkt alkoholhalt samt, ibland kolsyra, kallad Sauser (uttalas ['su:ser]) vid schweizertyska samt Moût inom Romandiet.
Öl
[redigera | redigera wikitext]Öl existerar ett traditionell beverage, särskilt inom områden utan vinodling. Standardsorterna existerar underjästa, görs från kornmalt samt besitter upphöjd alkoholhalt ifall 4,8 volymprocent.[18] dem större märkena Feldschlösschen, Cardinal samt Calanda kontrolleras från internationella aktörer dock detta finns även mindre bryggerier tillsammans med område kundkrets.
inom restauranger inom tysktalande Schweiz gör en beställning man en fatöl inom en högt kopp genom för att yttra "Stange". Ibland finns även "Becher", en lägre, bredare kopp.
Särskilt varma dagar dricks ett blandning från maltdryck samt lemonad likt inom Romandiet kallas "Panaché" samt vid tyska "Panasch".
Viner
[redigera | redigera wikitext]Schweiz existerar indelat inom 8 vinområden.
Den totala produktionen från alkoholhaltig uppgår mot något mindre från 2 % från världens totala vinproduktion, samt man besitter ungefär 15 000 hektar planterade vindruvor. ett massiv sektion från landets alkoholhaltig kommer ifrån Valais.[19] Runt 2 % från detta producerade vinet, vilket uppgår mot 1 miljon hektoliter (ungefär hälften rött alkoholhaltig, hälften vitt), exporteras mot andra länder, då huvudsakligen Tyskland.
Resten dricks inom landet. Importen uppgår mot 1,8 miljoner hektoliter, från vilka 70 % existerar rödvin. 2007 plats den totala konsumtionen vid ungefär 283 miljoner liter. Trots för att importen äger ökat, besitter vindrickandet per capita sjunka fast, samt plats 2009 34 liter, jämfört tillsammans Tysklands 29 liter samt Frankrikes 53 liter. Jämfört tillsammans med andra alkoholdrycker existerar vinet näst maximalt drucket, efter maltdryck tillsammans med 57 liter per capita samt år.[20]
Den vanligaste vita druvsorten existerar Chasselas vilket ger en torrt, ganska neutralt, alkoholhaltig vilket dricks ungt liksom aperitif samt mot osträtter.
Sylvaner ger inom Valais kraftfullare viner såsom säljs beneath namnet Johannisberg. Viktiga azurblå druvor existerar Pinot Noir, Gamay samt, inom Ticino, Merlot.
Till sedvänja rätter inom Graubünden dricks ofta Valtellina alternativt Veltlin, en alkoholhaltig från druvan Nebbiolo ifrån den näraliggande italienska provinsen Sondrio.
Spritdrycker
[redigera | redigera wikitext]Där alkoholhaltig planteras, renas genom avdunstning ofta resterna från vintillverkningen mot marc samt grappa.
Framför allt inom Valais, nordvästra samt centrala Schweiz renas genom avdunstning bär samt örter mot eau-de-vie.
Vanliga beteckningar existerar Kirsch (körsbär), Williams (päron) samt Kräuter (örter). detta finns några skyddade ursprungsbeteckningar vilket Damassine (AOP), Abricotine / Eau-de-vie d’abricot ni Valais (AOP) samt Eau-de-vie dem poire ni Valais (AOP)[21]. God eau-de-vie dricks rumstempererad efter kvällsmaten.
Östra Schweiz producerar spritdrycker likt Appenzeller samt Röteli.
Varma drycker
[redigera | redigera wikitext]Kaffedryckerna besitter italienska samt franska namn vilket kaffe, Cappucino, mjölkkaffe macchiato samt Café mélange, likt på denna plats erbjuds mat eller dryck tillsammans med vispgrädde. kaffebar au lait heter inom dem tysktalande delarna Schale. ett "svensk" fat bryggdryck motsvaras ungefär från Café crème.
inom tysktalande Schweiz existerar örtteer vanliga. Den vilket önskar äga bladte ifrån tebuskar ber för att ett fåtal Schwarztee. Vanliga söta drycker existerar drickchoklad samt maltdryckenOvomaltine.