Noradrenalin binder till vilken receptor på hjärtat

Noradrenalin

Noradrenalin, även benämnd norepinefrin, existerar ett signalsubstans, dock även en blodburet kemisk budbärare i kroppen. detta existerar dessutom en förstadium mot adrenalin, vilket antyds inom namnet. Noradrenalin existerar ett struktur från katekolamin. detta existerar den viktigaste neurotransmittorn inom detta sympatiska nervsystemet samt räknas likt en stresshormon eftersom detta ingår inom stressaxeln.

Biokemi

[redigera | redigera wikitext]

Noradrenalin bildas genom för att enzymetdopamin-beta-hydroxylashydroxylerardopamin. Syntesen sker framför allt inom neuroendokrina celler inom binjuremärgen,[1] dock även inom ett kärna inom hjärnstammen, locus coeruleus samt tegmentum. Enzymet vilket noradrenalinsyntesen existerar beroende från, bildas från bl.a. koppar,[2] samt askorbat.[1]

Det noradrenalin liksom bildas inom binjuremärgen förmå antingen ombildas mot adrenalin, alternativt insöndras inom blodet samt fungera likt kemisk budbärare i kroppen då detta fäster vid adrenerga receptorer inom målceller, huvudsakligen inom sympatiska nervsystemet.

detta noradrenalin såsom bildas inom locus coeruleus samt tegmentum kommer inom stället för att verka inom detta därför kallade noradrenerga systemet, vilket existerar en struktur inom centrala nervsystemet.

Effekter

[redigera | redigera wikitext]

Det utsöndras bland annat inom betydligt mindre mängd än adrenalin ifrån binjuremärgen, dock existerar den viktigaste neurotransmittorn inom detta sympatiska nervsystemet.

Sympatiska nerver likt går ifrån centrala nervsystemet mot hjärta, blodkärl, njurar samt andra kroppsdel använder noradrenalin vilket signalsubstans.

Utsöndring från noradrenalin sker nära flykt- samt kamprespons (fight or flight).

Sympatiska nervsystemet

[redigera | redigera wikitext]

Noradrenalin binder mot både alfa- samt betaadrenerga receptorer, dock äger många större affinitet på grund av dem alfaadrenerga receptorerna.

då noradrenalin binder mot receptorerna inom hjärtat, får den ett rad prestandahöjande effekter vid hjärtmuskulaturen. Bland annat ökar hjärtfrekvensen, slagvolymen samt kontraktiliteten (hjärtmuskulaturens kontraktionskraft). Blodkärl stimuleras mot sammandragning.

Centrala nervsystemet

[redigera | redigera wikitext]

Neurologiskt besitter noradrenalin innebörd främst då detta gäller vakenhet, handling, uppmärksamhet samt nära depressioner.

Noradrenerg handling inom hjärnan anses existera sänkt hos människor liksom lider från nedstämdhet. Tricykliska antidepressiva ökar nivåerna från noradrenalin. Dock finns studier såsom tvärt angående tyder vid för att gott humör samt upphöjd sinnesstämning korrelerar tillsammans med låga nivåer noradrenalin,[3] inom likhet tillsammans med kontroversen angående om nedstämdhet kunna definieras likt serotoninbrist.

Noradrenalin leder mot ökad aggression hos hanråttor. Hos honråttor verkar detta dock minska aggressionsnivån, samt agerar enstaka viss roll inom utvecklingen från moderskänslor.[4]

Interaktioner tillsammans med andra hormoner

[redigera | redigera wikitext]

Noradrenalin stimulerar utsöndringen från luteiniserande kemisk budbärare i kroppen. Östrogen kunna både stimulera samt hämma utsöndring från noradrenalin inom detta noradrenerga systemet, var noradrenalinet såsom reaktion påverkar utsöndringen från gonadotropinfrisättande kemisk budbärare i kroppen.

Hur östrogenet samt noradrenalinet påverkar varandra existerar beroende från plats dem verkar. Östrogenreceptorer finns inom noradrenerga nervceller, vilket troligen existerar platsen på grund av den hämmande effekten. Värdena från noradrenalin samt andra katekolaminer inom centrala nervsystemet, kunna därför påverka längden vid reproduktiva tiden.[5]

Noradrenalin ökar mottagligheten till hormon som främjar sammandragning inom hippocampus, samt existerar kanske totalt sett viktigare än serotonin beträffande utsöndringen från samt aktiviteten vid oxytocinet.[4]

Det finns studier vilket tyder vid för att noradrenalin deltar inom den årstidsbundna termoregleringen, genom enstaka interaktion tillsammans tyreoideahormonerna.[6]

Blodburna blodtrycksreglerande hormoner utsöndras, inom respons vid noradrenalin, ifrån njurar, hypofys samt binjurar (angiotensin, renin, aldosteron samt ADH).

Aktivering från renin–angiotensinsystemet leder likaså mot utsöndring från noradrenalin.[7]

I egenskap från stresshormon interagerar noradrenalin även tillsammans blodsockervärdet samt insulin. detta används likt vasokonstriktor nära hyperglykemi dock ger insulinresistens.[8]

I samband tillsammans med höjt blodsocker (glukos) alternativt diabetes tenderar noradrenalin för att äga ökats[9][10][11].

Noradrenalin besitter även koppling mot hjärtrytm.[12][11]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] Chris P. Ponting, Domain homologues of dopamine β-hydroxylase and ferric reductase: roles for iron metabolism in neurodegenerative disorders?, Hum.

    Mol. Genet. (2001) 10 (17): 1853-1858

  2. ^ELLEN F. efternamn et al, Dopaminie--Hydroxylase: A Tetrameric Glycoprotein, Proc. Nat. Acad. Sci. USA Vol. 70, No. 8, pp. 2253-2255,
  3. ^B.H. Brummett et al, positiv Affect fryst vatten Associated with Cardiovascular Reactivity, Norepinephrine Level, and Morning Rise in Salivary Cortisol, Psychophysiology. 2009 July; 46(4): 862–869.
  4. ^ [ab] Elizabeth Thomas Cox et al, Combined Norepinephrine/Serotonergic Reuptake Inhibition: Effects on Maternal Behavior, Aggression, and hormon som främjar sammandragning in the Rat, Front Psychiatry.

    2011; 2: 34

  5. ^Badrinarayanan S. Kasturi et al, Chronic exposure to low levels of oestradiol-17β affects oestrous cyclicity, hypothalamic norepinephrine and serum luteinising hormone in ung intact rats, J Neuroendocrinol. 2009 June; 21(6): 568–577
  6. ^Lawrence A. Palinkas et al, Effectiveness of thyroid supplement and tyrosine in Antarctica, International Journal of Circumpolar Health 66:5 2007
  7. ^Christina J.

    Mackins et al, Cardiac mast cell–derived renin promotes local angiotensin formation, norepinephrine release, and arrhythmias in ischemia/reperfusion, J Clin Invest. 2006 April 3; 116(4): 1063–1070

  8. ^Khoury, N. and McGill, J. B. (2011), Reduction in insulin sensitivity following ledning of the clinically used low-dose pressor, norepinephrine. Diabetes/Metabolism Research and Reviews, 27: 604–608
  9. ^”Arkiverade kopian”.

    Arkiverad ifrån originalet den 18 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160818181725/https://www.cardiosmart.org/Healthwise/d003/23/d00323. Läst 31 juli 2016. 

  10. ^https://books.google.se/books?id=dMKoFySox7kC&pg=PA401&lpg=PA401&dq=norepinephrine+increased+in+diabetes&source=bl&ots=aMVtCXQHzR&sig=J5x0yXmehN5TeaSSe5yswP47DXs&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjVhbqGzZ3OAhVjGZoKHZmdCkEQ6AEIaDAJ#v=onepage&q=norepinephrine%20increased%20in%20diabetes&f=false
  11. ^ [ab] ”Arkiverade kopian”.

    Arkiverad ifrån originalet den 13 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161013053954/https://www.boundless.com/biology/textbooks/boundless-biology-textbook/osmotic-regulation-and-the-excretory-system-41/hormonal-control-of-osmoregulatory-functions-232/epinephrine-and-norepinephrine-867-12114/. Läst 30 september 2016. 

  12. ^http://www.newworldencyclopedia.org/entry/Norepinephrine

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

v • r

Endokrina systemet: Hormoner (Peptidhormoner · Steroidhormoner)
Hormonkörtlar
Ickeendokrina körtlar

Adrenerga receptorer

Adrenerga receptorer (AR) alternativt adrenoceptorer existerar ett lag proteiner vid cellytorna inom flera kroppsvävnader, vilka adrenalin samt noradrenalin binder sig mot således för att dessa är kapabel verka inom sina målceller.

Receptorerna inom fråga använder G-protein liksom ligand. Ifrån cellytorna påverkar dem cellernas adenylatcyklasaktivitet inom ett cAMP-beroende signaltransduktionsväg. dem är kapabel även sätta igång den fosfatidylinositolberoende signaltransduktionsvägen.

De adrenerga receptorerna brukar grovindelas inom numeriskt värde klasser, alfa samt beta, efter vilken typ från G-protein såsom dem använder på grund av för att binda mot sig katekolaminerna.

Dessa består inom sin tur från flera sorter. varenda adrenerga receptorer verkar vid den glatta muskulaturen samt kardiovaskulära systemet, inklusive hjärtat. Deras huvuduppgift existerar för att binda mot sig adrenalin samt noradrenalin. Dock kunna även dopamin sätta igång både alfa- samt betaadrenerga receptorer.[1]

Alfaadrenerga receptorer

[redigera | redigera wikitext]

Alfaadrenerga receptorer indelas inom numeriskt värde undergrupper.

dem existerar framför allt receptorer mot adrenalin samt noradrenalin. Noradrenalin besitter större affinitet på grund av alfaadrenerga receptorer.

  • Alfa-1-adrenerga receptorer använder GQ- samt G11-proteiner såsom ligand, vilka då dem binder mot sig katekolaminer fungerar sammandragande vid den glatta muskulaturen. dem finns bl.a. inom blodkärl, livmodern, hjärtmuskelvävnad, tillsammans med mera.

    detta finns tre isoformer, α1AAR, α1BAR, samt α1CAR.[2] dem verkar vid postsynaptiska membran.

  • Alfa-2-adrenerga receptorer använder Gi- samt Go-proteiner såsom ligander. dem påverkar bl.a. ryggmärgens bakhornceller beneath stress samt fruktan, verkar smärtstillande, samt interagerar tillsammans med opioider. dem verkar både vid presynaptiska samt postsynaptiska membran.

    dem postsynaptiska reglerar adrenerga agonister, samt dem presynaptiska begränsar utsöndringen från signalsubstanser. detta finns tre former från alfa-2-adrenerga receptorer: α2AAR, α2BAR samt α2CAR.[3]

Betaadrenerga receptorer

[redigera | redigera wikitext]

Beta-adrenerga receptorer indelas inom tre grupper. dem påverkar bl.a. hjärnan, hjärtmuskelvävnad, glykogenolys samt glatt muskulatur.

dem verkar även vid långtidsminne samt synaptisk plasticitet. således kallade betablockerare existerar antagonister alternativt omvända agonister mot beta-adrenerga receptorer.

Receptorerna samt sjukdomar

[redigera | redigera wikitext]

Vid giftstruma ökar antalet beta-adrenerga receptorer inom hjärtat samt hjärnan,[5][6] dock nära hypotyreos ökar antalet inom levern.[7] Antalet beta-receptorer inom lungorna ökar från kortisol.[8]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^http://www.drugs.com/pro/dopamine-injection.html
  2. ^Brian C.

    Jensen et al, Functional alpha-1B adrenergic receptors on human epicardial coronary artery endothelial cells, Naunyn Schmiedebergs båge Pharmacol. 2010 December; 382(5-6): 475–482

  3. ^Carolyn A. Fairbanks et al, Pharmacological Profiles of Alpha 2 Adrenergic Receptor Agonists Identified Using Genetically Altered Mice and Isobolographic Analysis, Pharmacol okänt. 2009 August; 123(2): 224–238.
  4. ^ [abc] Tony Warne et al, Structure of a β1-adrenergic G protein-coupled receptor, natur.

    2008 July 24; 454(7203): 486–491.

  5. ^LEWIS T. WILLIAMS et al, Thyroid Hormone Regulation of β-Adrenergic Receptor Number, THE JOURNAL OF BIOLOGICAL CHEMISTRY Vol. 252, No 8, Issue of April 25, pp. 2787-2789, 1977
  6. ^George A. Mason et al, The effects of thyroid state on beta-adrenergic and serotonergic receptors in rat brain, Psychoneuroendocrinology Volume 12, Issue 4, 1987, Pages 261-270
  7. ^Craig C.

    Malbon, Liver fängelse Adenylate Cyclase and β-Adrenergic Receptors, THE JOURNAL OF BIOLOGICAL CHEMISTRY Vol. 255, No. 18, Issue of September 25. pp. 8692-8699, 1980

  8. ^Kenji Mano et al, Effect of hydrocortisone on beta-adrenergic receptors in lung membranes, Life Sciences Volume 25, Issue 22, 26 November 1979, Pages 1925-1930